Hej vänner!
Detta brev skriver jag med anledning av de fullmäktigemöten som hållits i juni månad. Jag har under juni haft fler åtaganden än jag har kunnat hantera, både på det offentliga planet och det personliga. P.g.a. detta drabbades jag av en tids sjukdom och allt detta har dessvärre lett till att jag försummat det uppdrag ni anförtrott mig via Demoex. Jag har inte medverkat vid något av de två mötena som hölls i juni månad och jag känner att jag bör och vill be om ursäkt för min bristande närvaro.
Jag vill tillägga att jag är tacksam och glad över mitt arbete i och för Demoex och tycker att det är viktigt och roligt att få framföra era åsikter i Vallentuna fullmäktige. Men med tanke på att jag den senaste månaden försummat mitt uppdrag, så känns det viktigt att låta er bestämma om huruvida jag ska fortsätta eller inte. Om jag har missbrukat ert förtroende till den grad att ni inte längre trivs med att ha mig som representant i fullmäktige så önskar jag lämna mitt uppdrag. Jag vill även be alla Demoexare om ursäkt för mitt bristande engagemang och närvaro under den gångna månaden.
Passar på att önska er alla en glad sommar,
Med vänliga hälsningar,
Parisa Molagholi.
27 jun 2005 - Parisa Molagholi
Hej Parisa och alla andra,
Vi gör väl som vi brukar - röstar om saken?!
Jag föreslår att vi debatterar saken och genomför en förtroendeomröstning efter sommaren (augusti) när politiken kommer igång igen.
Förtroendeomröstning är bra. Hur denna än slutar så börjar jag tycka att Demoex valda representanter - ordinarie samt ersättare - bör gå på mötena tillsammans. Ersättarna bör alltid närvara om de kan. Det är bra att kunna konferera före mötet, i pausen och efter mötet. Det finns många skäl, men jag vill främst att deltagandet skall bli roligare. Ensam är inget kul däremot är hjälpas åt är bästa vägen framåt. Representanterna bör ha mer kontakt (via msn, mobilnr.) så att vi snabbt kan underrätta varandra om frånvaro med mera.
Jag kan inte göra mer än att hålla med dig på den punkten Einar. Självklart blir det både bättre och roligare om så många av Demoex representanter försöker närvara vid mötena (vi är ju faktiskt bara tre st så helt omöjligt bör det ju inte vara!). Håller även med om att den interna kontakten mellan representanterna bör bli bättre. Det underlättar i många situationer som tidigare har blivit ganska svåra. Så oavsett med eller utan min medverkan under kommande period så hoppas jag att alla representanter arbetar för ett effektivare och mer samspelt Demoex!
De som bör kritiseras är väl om möjligt alla de som inte förstått nödvändigheten av att ordinarie och dess ersättare/suppleant alltid tillsammans måste närvara vid alla möten. Att vara supplenat/ersättare och bara hoppa in när ordinarie är frånvarande är en omöjlig uppgift såvida man inte deltager och därmed är insatt i alla funderingar, händelser etc som kontinuerligt inträffar. En suppleant bör alltid ha närvarorätt om än inte yttranderätt. Det stora demokratiska demokratiforumet där alla kan deltaga är bra i sig. Jag tror dock att om man ser på det hela i ett större perpektiv med flera företrädare så kan det vara värt att varje företrädare omger sig med en “bollplanksgrupp” bestående av en kanske 3-5 personer där man genom denna konstruktion då kan etablera ett större mått av ansvar inför det uppdrag som företrädaren har påtagit sig. Om en företrädare, av någon anledning vilken som helst, inte orkar med eller fallerar i sitt företrädande så kan “bollplanksgruppen” reagera i tid. Man kan tycka att den enda ersättaren/suppleanten kan ha den förmågan och uppgiften men det fungerar inte på så sätt. Sannolikt för att uppgiften som esättare är en “tunn bisyssla”. Naturligtvis är det också så att demokrati kräver ansvar kopplad av flertalet aktiva medlemmar. vänligen Anders Nordin
Förslag : Demoex måste arrangera en träff dit intresserade kan komma och blida en supportgrupp för mandatet.
Lägg lite pengar på detta, öl macka samt diskussion: fin omgivning. Redan i höst. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om behovet av mer support runt Demoexmandatet. Följande är anteckningar i marginalen till ett inlägg av Anders Nordin, här ovanför:
AN: “Att vara supplenat/ersättare och bara hoppa in när ordinarie är frånvarande är en omöjlig uppgift såvida man inte deltager och därmed är insatt i alla funderingar, händelser etc som kontinuerligt inträffar.”
Spetz: Så är det kanske i alla andra partier/block, men så behöver det inte vara i Demoex. Mandatet skall inte vara flexibelt (med undantag för frågor om återremitering) det skall endast avge röst i enlighet med majoriteten (eller i framtiden med ev. ytterligare mandat: i proportion med resultatet i medlemsomröstningarna). Mandatet skall egentligen inte alls avkrävas krav på kunnighet, erfarenhet, begåvning, retorisk förmåga eller förmåga att ingå/bryta överenskommelser i politikens korridorer. Närvaro och röstdiciplin är det ända som skall behövas för att vara mandat. Det kan verka skumt, men vore det annorlunda så skulle mycket av Demoex existensberättigande försvinna. När det är sagt vill jag gärna framhålla att Parisa har grymma kvaliteter: hon är kunnig, påläst, begåvad, humoristisk, en strålande talare samt en slipad strateg. Samt besitter ytterligare dussintalet goda egenskaper som jag här inte förmår räkna upp.
AN: En suppleant bör alltid ha närvarorätt om än inte yttranderätt.
Spetz: Detta är okontroversiellt: Så är det i fullmäktige idag. Arvode utgår också till ersättaren vid närvaro.
AN: Om en företrädare, av någon anledning vilken som helst, inte orkar med eller fallerar i sitt företrädande så kan “bollplanksgruppen” reagera i tid. Man kan tycka att den enda ersättaren/suppleanten kan ha den förmågan och uppgiften men det fungerar inte på så sätt. Sannolikt för att uppgiften som esättare är en “tunn bisyssla”.
Spetz: Ja, tunn i sig kanske. Emellertid jävlas verkligheten: lever man ett hyfsat aktivt liv krockar sysslor hela tiden. Den stora utmaningen är att få fler att våga engagera sig. Heltidsjobb, ytterligare styrelseuppdrag, att deltaga i föreningar gör summan av tunna bisysslor fet - även om man tackar nej till vartannat uppdrag. Jag är långt ifrån en organisationsmänniska. Det var länge sen jag sökte positioner. Ändå är jag (till min förvåning egentligen) med i diverse beslutande organ (bortser då helt från mitt arbete), min bostadsrättsförening, Nätverket för informationskompetens, Demoex, kommunfullmäktige (andre ersättare sen i våren 05).
Är det bara jag som upplevt att andra männskor gärna blundar för mödorna som åter andra lägger ned - å deras vägnar! - eller att sysslor vilka man inte själv utför bagatelliseras eller misskrediteras (Jfr. “vad har de för sig i banken efter kl. 15?” eller “varför kör SL omkring bussar som det står Ej i trafik på?)
Parisa ska gå på möten i fullmäktige, om hon inte meddelat annat. Hon emottar ett mycket högre arvode än ersättarna. Detta gör att ett tyngre ansvar vilar på Parisa än på ersättarna.
Det är inte så att majoriteten fattar bästa beslutet. Det är inte heller så att mängder pengar som utbetalas ger kvalité och kvalitén ökar inte heller ju mer pengar som betalas ut. (Vilket ofta framföres från VD-positionerade människor). Att hela tiden utgå från ett fast röstförfarande, med ja eller nej som de huvudsakliga valalternativen, är en stel och okreativ beslutsmodell. Nu har jag absolut ingen kritik mot något speciellt i mitt tidigare inlägg. Det var bara en generalisering av mina egna ståndpunkter. Forum är en slags kompletterande eller alternativ mötesplats till de verkliga mötesstunder vi människor inte har tid med.
Det är helt grundläggande för Demoex att mandatet röstar som majoriteten har bestämt i forumet. (Detta gäller så länge Demoex bara har ett mandat.) Forumet bestämmer allt. Mandatet har bara möjlighet att rösta som majoriteten har beslutat. Detta gäller alla frågor utom när det gäller att rösta i återremissfrågor.
Några frågor till Nordin: Vad skall det betyda “att majoriteten inte fattar de bästa besluten?” Vad innebär “bästa” i det här fallet? Vems bästa avses? Är inte majoritetsbeslut bäst åtminstonne för en majoritet? Varför skall man rösta om politiska frågor, ifall majoriteten inte skall fatta besluten?
Bästa beslut vet man endast när man har facit i hand. Majoriteten kan fatta helt idiotiska beslut som är dåligt för majoriteten. Till och med i mycket enkla frågor där det tycks vara enkelt att sätta sig in i frågorna så kan majoriteten fatta felaktigt, korkat och oekonomiskt beslut. Ett exempel: Man folkomröstade om att införa högertrafik i Sverige. Trots att, alla bilar var konstruerade för högertrafik, så valde en majoritet att hålla kvar vid vänstertrafiken. Efter ett antal år beslutade riksdagen om att införa högertrafik, med betydligt större ekonomiska kostnader för samhället, än om man hade infört högertrafiken vid folkomröstningstillfället. Det finns ett otal faktiska exempel på hur en majoritet röstar fel och hur den teoretiskt kan rösta fel. Frågor som man röstar om “drabbar” kommande generationer som inte ens är med i processen. Teoretiskt så borde det endast vara de som är insatta i frågorna som ska rösta. Många avstår från att rösta (EMU-frågan) för att den var för komplicerad att sätta sig in i. Jag tycker själva röstförfarandet, ur demokratisk aspekt, vid vissa frågor är djupt suspekt och mycket olyckligt. Ett konsensusförfarande, där alla vinklar och vrår, genomskådas och belyses är därför att föredra. Sedan kan man ju därmed reservera sig. Röstningsförfarande är i många fall en parodi på demokrati och en slags inflationsdemokrati. Naturligtvis må man ju välja det bästa man har till buds om andra och bättre alternativ inte finns tillgängliga. Jag vet forumets funktion och maktkonstruktion. Jag gör bara vissa påpekanden, som förhoppningsvis stämmer till funderingar. vänligen Anders Några frågor till Nordin: Vad skall det betyda “att majoriteten inte fattar de bästa besluten?” Vad innebär “bästa” i det här fallet? Vems bästa avses? Är inte majoritetsbeslut bäst åtminstonne för en majoritet? Varför skall man rösta om politiska frågor, ifall majoriteten inte skall fatta besluten?
Alla mina synpunkter på hur jag ser på Demoex demokratiska modell finns redovisade under brevväxlingen med Mika Sjöman, jag skall inte upprepa mig. Sjöman förespråkade styre genom ett beslutande råd till vilket ledamöter lottades. Jag anser inte att denna modell är optimal.
Nordin skriver “Naturligtvis må man ju välja det bästa man har till buds om andra och bättre alternativ inte finns tillgängliga.” Jag vill här bara påpeka att det finns jättemånga alternativ - det är bara att välja något annat om man tycker detta är bättre än att så många som möjligt deltar i besluten (meritokrati, aristokrati, tyranni, plutokrati och så vidare) och även inom demokratiska modeller finns det ju en del att välja mellan: tvåpartisystem, val till olika politiska ämbeten, nivåer, inslag av direktdemokrati, tunga inslag av lobbyverksamhet. Jag har tidigare skrivit att det kanske inte har fallit på Demoex lott att utveckla även ytterligare demokratiska modeller - inte just nu i alla fall. Det är en åsikt jag står jag fast vid. Nordin får gärna sista ordet.
Jag har inga speciella invändningar mot varken Einars eller Anonyms kommentarer. Jag håller i stort sett med i vad de säger med tillägg av mina egna kompletterande kommentarer. Däremot tror jag inte man skall underskatta Demoex betydelse utanför Vallentuna. Kvar finns fortfarande frågan att fundera över - varför kommunen inte anammar Demoex-systemet. Och nästa funderation blir därför - får man mer eller mindre än 50% av rösterna i nästa val.