En brevväxling med Lena Andersson, Lysekil.
Till filosofiläraren på Vallentuna gymnasium,
Jag hörde häromdagen ett p1 program från vetenskapens värld, där en duktig gymnasietjej beskrev ett “forskningsprojekt” (demox??) som resulterat i ett politiskt lokalparti i Vallentuna. Jag har bott i Vallentuna, Bällsataområdet, och skulle bli mycket glad över en folder eller en hemsidesadress som berättar mer om ert politiska projekt.
Ett tips till ert språkrör är att ni har en folkomröstning där ni ger henne ett mandat att fatta beslut i oannonserade frågor som kommer upp vid sammanträden. För att undvika politiska kupper så skulle ni också kunna ha en omröstning där ni beslutar att frågor som skulle kunna hota mänskliga rättigheter inte får förekomma i någon folkomröstning. Däremot ska man alltid kunna föra en diskussion och bemöta ytterlighetsfrågor. Allt det här har ni kanske redan diskuterat. Tacksam för mer information!
Lena Andersson
Hej Lena,
Tack för dina konstruktiva synpunkter! Vi har redan gett Parisa rätt
att begära återremiss om hon tycker att det är motiverat, men vi kanske
borde utöka hennes befogenheter ännu mer?
Mer om demoex finns att läsa på hemsidan www.demoex.net
Vänliga hälsningar,
Per Norbäck
Hej Per,
Det sätt ni studerar demokrati på skissade jag på för c:a 10 år sedan.
Därför är jag intresserad av att se hur ert projekt fungerar. Så vitt jag kan se efter ett snabbt och ytligt betraktande så tillämpar ni “min ide” ganska precis som jag hade tänkt. Din fråga om ni ska utöka hennes befogenheter ännu mer måste naturligtvis ni själva besvara eftersom det är ni som har gett henne uppdraget att representera er. Alla “oviktiga” formella frågor borde hon ju ensam kunna svara för????(men det är ju NI SOM BESTÄMMER).
Ni är väl också med som OPINIONSBILDARE? (Ett tungt jobb). Duktigt av er att debattera de frågor som redan ligger på kommunbordet! Jag kan gott erkänna att den bekvämaste vägen är att låta andra “sköta beslutsprocessen” men då ska man inte komma i efterhand och klaga!
Läskunnighet och demokrati går hand i hand och resultatet bör som du själv uttryckte det, bli förankrade beslut, mat, hälsa och vidare-utveckling på den “nivå” och på de förutsättningar som råder där man praktiserar “demokratin”. SPÄNNANDE!
Mvh Lena Andersson
Hej igen,
Nu kan jag inte låta bli att ställa några frågor igen.
1 Hur följer ni upp resultatet av ert demokratiprojekt? Forskar du eller någon annan på detta?
2 Hur ser åldersfördelningen ut inom “partiet”? Kanske inte bara gymnasister? Mycket få, hårt arbetande, medelålders vita män med, redan många beslut att fatta inom sina väl avgränsade arbetsområden och med omänskliga krav på att vara såväl familjeförsörjare som goda pappor??? Kanske rentav fler pensionärer med gott om tid att ta ställning i olika frågor samt tid att debattera (trots att debatterna oftast är förlagda till datamediet???
3 Om det inte finns en ensidig ålderskategori inom “partiet” påverkar detta i så fall urvalet av de frågor som går vidare till omröstning? Väljer tex äldre människor ut andra frågor än de yngre??? Vi har ju redan ett pensionärsparti!
4 Rent teoretiskt kan ju alla åldrar tränas att rösta i olika frågor. Små barn kan få rösta om vilken färg ballongerna på barnkalaset ska ha men inte var kommunens cykelställ ska placeras osv.
5 I MITT FÖRSLAG I UTFORMNINGEN AV EN DELTAGAR- FOLKOMRÖSTNINGSDEMOKRATI hade jag byggt in ännu en mellanhand mellan deltagare och beslut. En strängt upptagen och hårt arbetande småbarnsförälder upptäcker att de inte hunnit med att följa debatten i en för dem viktig fråga. Då kan de i JUST DENNA FRÅGA, med en knapptryckning, överlåta beslutet till exempelvis sin pappa eller någon annan som de vet är kunniga på det område som beslutet gäller. I tredje och sista hand går den obeslutade frågan automatiskt vidare till den politiker som de valt som sin sista standin.
6 I MIN FOLKOMRÖSTNINGSDEMOKRATI tänkte jag mig också att partimedlemmarna var opinionsbildare och att varje omröstningsförslag skulle ha en prislapp. Förmodar att kostnader med olika förslag hos er kommer upp i de debatter ni för.
TILL SIST EN TANKE SOM SLAGIT MIG BETRÄFFANDE DEN MEDIEBILD VI SOM KONSUMENTER AV TEX TV FÅR av de länder som praktiserar varianter av direktdemokrati.
FOLKOMRÖSTNINGSDEMOKRATI I BRASILIEN beskrivs ofta som “vänsterrevolutionär” medan FOLKOMRÖSTNINGSDEMOKRATI I SWISSERLAND beskrivs som ärkekonservativ.
Innan ni startade upp ert projekt så studerade ni kanske dessa länders demokratier??? samt orsakerna till att de valde just en sådan variant ??? Anledningen till att jag “kom på” denna ide var att människor trodde eller förväntade sig att jag skulle framföra deras önskemål. Jag insåg ganska snabbt att kartan av förväntningar var så brokig att INGEN enstaka politiker eller ens något ENSTAKA parti kunde representera den flod av önskningar och drömmar som människor har, varför jag tyckte att människor borde hitta en praktisk beslutsform som gav så många som möjligt en chans att få sin frågor prövade.
JAG BER ATT FÅ ÅTERKOMMA MED EN BESKRIVNING AV HUR DET ÄR ATT VARA, inte bara en samhällsinnovatör (DEN ERFARENHETEN HAR OCKSÅ NI VID DET HÄR LAGET) utan innovatör som småföretagare. Det är nästan lika svårt. Jag skulle vilja påstå att det, i stort sett, är omöjligt att bevaka en “uppfinning”och slutföra den! På så sätt försvinner massor av goda ideer.
Mvh Lena Andersson involverad i ett provocerande och nästan “obegripligt” parkprojekt kallat Lysekils Lekland
Hej Lena,
Inressant att läsa dina tankar om demokratiutveckling. Jag tror inte för ett ögonblick att Demoex i dagsläget är det optimala maktfördelningssystemet, men jag tro inte heller att man kan konstruera ett system enbart på teoretisk väg. Fler olika demokratiska experiment behövs! Förhoppningsvis kommer det något nytt efter valet i höst.
Det som förenar Schweiz och Brasilien är ju att de har en annorlunda demokratisk praktik än vi. Deras olika syn på folkomröstningar beror säkert på skillnaderna i ländernas demokratiska historia. Konservatism är ett annat ord för förändringsovilja. Det mest konservativa partiet i Sverige idag är socialdemokraterna.
Hälsningar Per
Hej,
Jag delar till fullo dina åsikter i detta brev! Man kan aldrig helt säkert veta resultatet av ett “politiskt system” förrän man provat det i verkligheten och den förändras hela tiden. Det positiva med Demoex som jag ser det utan att ens ha följt er debatt är väl just den snabba möjligheten att fånga upp en skenande “utveckling”. Socialdemokratins problem är IDAG just att man sitter fast i gamla lösningar som tidigare varit bra. Problemet med Demoex (tror jag) kanske är det motsatta.
1 Partiet är FULLSTÄNDIGT beroende av att det finns ett antal kunniga eldsjälar som kan hålla debatten på en hög eller åtminstone rimlig nivå. Detta blir naturligtvis särskilt märkbart så länge gruppen är liten.
2 Ett annat problem är att man som vanlig medborgare (akademiker också) behärskar 1-3 områden Det var därför som jag i mitt förslag ville kunna deligera frågor till en eller flera stand in personer OCH TILL SOCIALDEMOKRATISK POLITIKER eller MODERAT- CENTER- POLITIKER. Detta är ju nästan vad som händer i ert fall där era medlemmar avstår från att rösta på vissa frågor. I de fallen kommer de gamla vanliga att sköta besluten precis som man alltid gjort. POSITIVT ÄR ATT MAN ALLTID KAN FRAMFÖRA SIN HJÄRTEFRÅGA FÖR OMPRÖVNING och I DE FALL DEN BLIR ANTAGEN OCKSÅ FÅ DEN PRÖVAD! MIN RÖST RÄKNAS PÅ DE OMRÅDEN SOM JAG BEHÄRSKAR. DESSUTOM ÄR JAG OFTA KOMPETENT PÅ DEN FRÅGA JAG DRIVER PGA ATT JAG HAR KONTAKT MED VERKLIGHETEN, till skillnad från många yrkespolitiker som sitter fast i jättestora organisationer och kanske är dåligt pålästa eftersom de förväntas “kunna” så många olika områden.
3 I ert fall är det ju beklämmande att gamla, fast rotade, partier inte vill föra en för alla parter viktig DEBATT. Folkomröstningspartier är naturligtvis precis som andra former av demokratier bundna till sin historia. GISSAR ATT DEN FORMEN ÄR MÖJLIG ENBART FÖR UTBILDNINGSMÄSSIGT HÖGT UTVECKLADE LÄNDER. Om jag inte minns fel så var det de många kulturella olikheterna i Schweiz som framtvingade detta “rättvisa” politiska system. Hoppas att ni får möjligheter att pröva er fram och utvecklas vidare med era samhällsprogram!!
Mvh Lena Andersson www.lysekilslekland.nu
Hej igen!
Jag börjar undra om inte största förtjänsten med ert parti (fortfarande utan att ha studerat det nogrannare) skulle kunna vara att man förhoppninsvis slipper “skitfloden” och kan renodla de frågor man tänker rösta om. Som det politiska klimatet ser ut nu tror jag att det är många människor som inte är säkra på vad man egentligen får i sitt politiska partipaket när man röstar.
Mvh Lena Andersson
Visst!
Vi brukar jämföra med att gå till affären. Tänk om man inte fick gå runt och plocka själv utan bara hade fem färdigpackade varukorgar att välja mellan - hur kul vore det?
Mvh Per
Hej,
En MYCKET BRA BILD ! Det gäller också val av religiösa och andra kulturella uttryck! Tänk om alla var tvugna att gå omkring i exakt samma kostym! Trist!!
När jag får mer tid ska jag ge dig en bild för hur det är att vara entreprenör med EGNA ideer och driva ett litet företag! SÄLJER INTE HON OVANLIGT MÅNGA PIZZOR?? DÅ GÅR JAG HEM OCH GÖR LIKADANA!! TILL SLUT SERVERAR SAMTLIGA RESTURANGER LIKADANA PIZZOR!
Mvh Lena Andersson
Per,
Förlåt en undran. Om du i dagsläget inte för ett ögonblick tror att Demoex är det optimala maktfördelningssystemet så undrar jag vad som, fick dig att inspirera dina elever till ett sådant experiment? Eller är det detta undervisningsförsök som fått dig att ändra uppfattning? Jag är själv mycket kluven i denna tankegång men jag inser också problematiken i att, för unga människor, lägga fram ett projekt som man sedan tycker ger ett tveksamt resultat.
Som gammal lärare var man ju noga med att komma med “matsäcksförslag” som man trodde skulle ge ett gott resultat! Sedan beror det naturligtvis på många omständigheter vart ett FÖRSÖK tar vägen! Så här utifrån sett så verkar det ändå på mig som om delar av menyn smakat bra. Du har ju bara kommit med matförslag och iden har ju knytkalasets karaktär. HUR UPPLEVER DINA ELEVER RESULTATET AV SINA INSATSER?
Varför jag frågar beror på att jag har en föreställning om att många unga människor idag tappat tron på sig själva och på sina och samhällets möjligheter att påverka sin framtid. Om det är så är det enligt min mening EXTREMT viktigt att man inte blir besviken på sina försök till inflytande och till förändring. Jag vill gärna återkomma sedan jag hört din bedömning av ert projekt!
Mvh Lena Andersson
Hej Lena,
Nästan alla elever som var med och startade Demoex har lämnat Vallentuna för högre studier på olika platser i världen. De som jag fortfarande har kontakt med (tex Parisa som sitter i fullmäktige) är stolta över vad de har åstadkommit, men litet besvikna på det politiska etablissemanget som inte har velat medverka i experimentet.
Jag tror inte att Demoex är det optimala maktfördelningssystemet, men jag tycker inte heller att vanlig representativ demokrati är bättre. Jag peppade eleverna för att jag var nyfiken, inte för att jag kunde förutse resultatet. Det ligger i experimentets natur att man inte vet hur det blir förrän man har prövat!
Hälsningar Per
Per;
Tack för ditt svar. Dina elever har inte tappat sugen utan har givit sig ut i världen, en erfarhenhet rikare. Det lilla radioinslaget jag hörde med Parisas röst var imponerande. En duktig retoriker? Om ni utvecklar fler experiment så kanske ni har elever som är duktiga på att “visualisera” vad ni håller på med (tex demokratiex). I så fall är ni välkomna att “göra en utställning” för att sprida intresset för den spännande verksamhet ni arbetar med! Ni får gärna komma ner till Lysekil och inspirera Leklandets besökare med “nya perspektiv”.
Att DEMOKRATI har rykte om sig att vara en långsam process är ju väl känt MEN den moderna tekniken har vekligen förändrat möjligheterna. Snabba beslut är, per automatik ändå, inte alltid snabbare. Kanske hade ungdomsrevolten i Frankrike kunnat undvikas om besluten förankrats. Kanske hade ungdomarna själva kommit fram till just den slutsats, som de revolterade emot?? Naturligtvis svårt att veta!
I en tid då vi kritiserar en regering för handlingsförlamning i spåret av tsunamikatastrofen så har tanken på ungdomars uppfostran slagit mig. Om man är uppfostrad att “sitta still i båten” så väntar man på “order”från någon annan. Varför ska just jag sticka ut hakan och “dra igång en katastrofhjälp” eller våga ta obekväma beslut?
Kanske är “direktdemokratins” viktigaste resultat att man skolar in en vana att söka kunskap och på den grundvalen våga ta ansvar! På detta kan man också lägga ett genusperspektiv! För mig känns det, utan överdrift; som en ljusglimt att det finns sådana lärare och sådana elever som ni! Välkomna!
Mvh Lena
Hej Lena,
Tack för din invit! Vi får fundera på det där med visualiseringen och återkomma. En annan sak: Våran lilla dialog har varit så givande att jag gärna skulle vilja publicera den i vårt demokratiforum. Om jag får för dig alltså?
Undrar Per
Per!
Nu har jag tittat in på ert demokratiforum. Du kan publicera “vår lilla dialog”precis som vi fört den!
Mvh Lena Andersson
03 jun 2006 - Per Norbäck