Demoex

Projektbeskrivning Demoex - demokratiexperimentet i Vallentuna

Presentation av sökande organisation

Demokratiexperimentet i Vallentuna är en ideell förening som ännu ej har startat officiellt. Föreningen vill undersöka om man kan göra lokalpolitik intressantare för allmänheten - och i synnerhet för ungdomar - genom att komplettera den representativa demokratin med ett forum för direktdemokrati. Experimentet går ut på att skapa en hemsida för Vallentunas folkstyre på Internet med diskussion, argumentation och omröstning i vissa sakfrågor. Föreningen tjuvstartade vid ett inofficiellt möte den 21 december 2001. Kopia av protokollet från detta möte, som innehåller förslag om stadgar, bifogas som bilaga. Däremot finns ännu ingen verksamhets- eller revisionsberättelse, eftersom den officiella verksamheten ännu ej har påbörjats. Initiativtagare är undertecknad (nu pappaledig filosofilärare) samt ett tiotal gymnasieelever i Vallentuna. Medlemsavgiften är inte fastslagen än, därför har föreningen ännu inga formella medlemmar. Omkring 150 personer kallas till första årsmötet, som kommer att hållas den 27 februari 2002. Då kommer styrelsen tillsättas, stadgarna spikas och arbetet kan börja.

Bakgrund

Vallentuna dras med ett minskat intresse för traditionell partipolitik, framförallt bland ungdomar. Många uppger att de är intresserade av politiska frågor, men få engagerar sig. De flesta väljer att stå utanför de traditionella organisationerna. När kommunen arrangerade en studiedag för några gymnasieklasser på temat “IT och demokrati” hösten 2000 kom frågan på tal varför så få ungdomar var politiskt aktiva. En del studenter svarade att de inte gillade att man måste välja ett “åsiktspaket”. De upplevde att deras uppfattningar som helhet inte gick att placera på en höger-vänsterskala. Andra trodde inte att det gick att påverka genom politiken. “Besluten fattas ändå bara ovanifrån,” menade de. Några svarade att de inte har tid att engagera sig. Ytterligare några upplevde politik som tungrott, tröttsamt och oengagerande. Efter en stunds interaktiv diskussion via datornätverket följde en muntlig diskussion med några folkvalda politiker.

Utvärderingen av studiedagen visade att studenterna uppskattade snabbheten och strukturen i det elektroniska debattsystem som användes, men de kände sig överkörda i den muntliga diskussionen med politikerna som följde. Några elever stod kvar efteråt och diskuterade tänkbara utvecklingar av demokratin med sin filosofilärare (undertecknad). Så föddes tanken på Demokratiexperimentet.

Problemanalys

Ointresset för lokalpolitik bland unga i Vallentuna hänger ihop med ungdomens förändrade villkor. De har vuxit upp i ett hett mediaklimat och vant sig vid att i hög grad själva kunna kontrollera sina egna intryck. Som en följd av detta har individualismen, känslan av tidsbrist, rastlöshet och maktlöshet ökat.

Individualismen hänger samman med en större valfrihet. Antalet “livsstilar” har ökat, vilket gör det möjligt att själv välja hur man vill påverkas och vem man vill vara. Utbredd individualism bland de unga gör att partiernas “åsiktspaket” upplevs som otillfredsställande. De vill kunna bestämma helt själv vad de tycker i olika sakfrågor, utan att ta hänsyn till politisk ideologi.

Känslan av att “inte hinna med” genomsyrar samhället. För ungas del betyder tidspressen att aktiviteter som inte lönar sig inom överskådlig tid ofta prioriteras bort. Nöjen och extrajobb går i regel före studier och politiskt engagemang.

Det enorma utbudet av aktiviteter/kanaler/sajter/teveprogram innebär att prioriteringar hela tiden måste göras. Känslan av att ha valt fel och därmed “slösat bort sin tid” skapar en rastlöshet, vilja till omväxling och högt tempo. Kommunikationen på ett formellt möte upplevs av många unga som alltför seg, i synnerhet om alla ska få var med och säga sitt.

Upplevelsen av maktlöshet föds ur känslan av att inte kunna påverka sin situation. Känslan är ofta obefogad, men ändå skadlig. Den kan leda till håglöshet, apati eller ge bränsle åt självdestruktivitet. Det är svårt att analysera en subjektiv upplevelse, men otaliga rocktexter och filmer skapar en romantisk trend runt maktlöshet, alienation och utanförskap. Att vara utanför är litet inne.

Demokratins problem bland unga i Vallentuna är till stor del en följd av det förändrade mediaklimatet. Att mediaklimatet har ändrats beror i sin tur på informationsteknikens snabba utveckling. Tekniken har utvecklats snabbare än politiken. Demokratiexperimentet är ett försök att utnyttja teknikens möjligheter för att komma till rätta med dessa problem. Vi kan inte ändra mediaklimatet, men vi kan tillhandahålla verktyg som gör det lättare att ta del av lokalpolitiken. Verktyg som gör att demokratin blir mindre tidskrävande. Den utformas för att ta tillvara en individs åsikter istället för ett partis och inte minst - verktyget ger medborgare som inte är politiskt engagerade möjlighet till större inflytande över lokalpolitiken.

Projektets drivkrafter är vår nyfikenhet och optimism. Vi tycker att Internet är som gjort för att försvara och förstärka demokratin, och eftersom Sverige ligger långt framme internationellt, både beträffande demokrati och IT finns det ingen anledning att vänta. Vi skulle gärna bli pionjärer när det gäller att hitta en ny form av “blanddemokrati”.

Demokratiexperimentet är, såvitt vi känner till, något helt nytt. För det första kommer initiativet från “gräsrötterna” i samhället, gymnasieelever utan nämnvärd förenings- eller organisationsvana. Deras önskan om att kunna påverka sin situation ligger till grund för föreningen. Många gymnasieelever är ännu omyndiga, men deras framtid berörs i hög grad av de politiska beslut som fattas idag. En tanke med experimentet är därför att ha 16 år som åldersgräns för att få vara med och rösta, i syfte att ge unga människor större inflytande. Skillnaden mellan 16 och 18 år är inte så radikal, men om försöket slår väl ut kan åldersgränsen i föreningen komma att sänkas ytterligare. Medlemsavgiften för ungdomar kommer också att vara lägre än för andra.

Den största innovationen är föreningens funktion. Om Demokratiexperimentet kommer in i lokalpolitiken får vi en hybrid mellan representativ och direkt demokrati. Föreningen har ingen partilinje utan medlemmarna röstar i olika sakfrågor och rösterna fördelas statistiskt över de eventuella mandaten. Ett parti är en organiserad grupp av personer med viss åsikts- eller intressegemenskap. Demokratiexperimentet välkomnar människor med skilda åsikter och intressen. Ett parti är - som framgår av ordet - partiskt, medan vår förening är opartisk. Det ligger i vårt intresse att hålla oss objektiva. Politiker får inte vara medlemmar i mer än ett parti, men inget hindrar dem från att vara aktiva i vår förening samtidigt. Vi vill ha många medlemmar med olika åsikter, så att debatter och argumentationer på föreningens hemsida blir rika och nyanserade. Om det råder tveksamheter om huruvida demokratiexperimentet trots allt skulle vara ett politiskt parti (och därmed inte bidragsberättigat enligt 7§ i SFS 2000:648) vill vi att ni hör av er.

Slutligen är Demokratiexperimentet ett vetenskapligt experiment. Vallentuna kommun blir “testpilot” för en rad empiriska undersökningar där politiska, sociala och kulturella effekter av blanddemokrati kan studeras. Demokratiexperimentet är ett vetenskapligt projekt med syftet att utveckla och förändra samhället, helt i linje med det emancipatoriska kunskapsintresse som Habermas menar handlar om att befria sig från beroendet av de vaneföreställningar/ideologier som gör att tillvaron ter sig orubblig och oföränderlig. Demokratiexperimentet förkortas “demoex”, som också är förkortningen av ordet “demonstrationsexemplar”. Den dubbla betydelsen ger en önskvärd association. Vi prövar och utvärderar, om experimentet slår väl ut hoppas vi att försöket får efterföljare.

Mål och syfte med projektet

Målet med projektet är först och främst att få demokratiexperimentet invalt i Vallentunas kommunfullmäktige. När projektet är genomfört har Vallentuna som första kommun i landet en blandning mellan representativ och direkt demokrati i kommunfullmäktige. Vallentunas politiska situation (stora småpartier, ett nedlagt Solidaritetsparti) gör det realistiskt att förvänta sig minst ett mandat. En vågmästarroll vore förstås idealisk, men för att nå dit krävs i dagsläget åtminstone 10 mandat (av 41), vilket får anses vara omöjligt. Kommunen styrs av en borgerlig koalition med moderaterna som största parti. Skatten är låg och ekonomin är under kontroll. Det är inget missnöje med Vallentunas folkvalda som ligger bakom demokratiexperimentet, det är viktigt att poängtera. Syftet med föreningen är att göra det lättare för medborgare att vara med och fatta de politiska besluten, inte att få kommunen att byta politik.

Det sekundära målet med projektet är att studera spin-off effekterna. Vi förväntar oss inga underverk, men förhoppningsvis kommer medlemmarna i demokratiexperimentet att känna ett starkare samhällsengagemang. Kanske kan projektet också leda till erfarenheter som bidrar till en fördjupad diskussion om folkstyrets utveckling.

Målgrupper

Målgruppen är i första hand unga vallentunabor i åldern 16-35 år, som använder Internet i hemmet, i skolan, på arbetsplatsen eller i offentlig miljö. Det är människor ur denna målgrupp som ligger bakom hela projektet. En annan grupp som kommer ha glädje demokratiexperimentet är syn- eller hörselsvaga personer med tillgång till Internet. (Hemsidan kommer att anpassas med hänsyn till dem.) Eftersom demokratiexperimentet gör det mindre krävande att vara politiskt engagerad kan målgruppen i stort sägas vara engagerade kommuninvånare. I största allmänhet är demokratiexperimentet gjort för Internetanvändare. För att ingen ska vara utesluten p.g.a bristande tillgång till Internet kommer Demokratiexperimentet föreslå att kommunen ger bidrag till att öppna ett Internetcafé.

Metod

Projektet organiseras och marknadsförs parallellt. Att föreningen bildas endast sju månader före valet är ett led i marknadsföringen, som börjar direkt när föreningen bildas. De personer som inbjuds till föreningens första möte är dels ungdomar med breda kontaktnät, dels journalister och debattörer i lokaltidningar, dels experter på datorer, hemsidor, layout, ekonomi, juridik och marknadsföring. På mötet delas medlemmarna in i sju olika arbetsgrupper: data, ekonomi/administration, marknadsföring i media, värvning av medlemmar, marknadsföring med trycksaker, marknadsföring med kulturevenemang, dokumentation samt samordning/intern information.

Datagruppen skaffar en Internetserver med stöd för databashantering som klarar tung belastning och bygger på den upp en funktionell och snabb hemsida med höga säkerhetskrav. Denna hemsida utgör basen för intern information och medlemsvärvning. Det är till hemsidan man vänder sig om man vill veta mer om demokratiexperimentet. Ekonomigruppen arbetar fram olika budgetalternativ beroende på om vi får statliga bidrag för projektet, om vi samarbetar med Votia som vi har tänkt, om vi ska tillåta sponsring/reklam på hemsidan, och bestämmer hur hög medlemsavgiften måste vara. Vi vill gärna kunna hålla den så låg som möjligt (så att alla som vill har råd att vara med), därför vill vi gärna att ha statsbidrag. Vi kommer att samarbeta med något studieförbund, vilket är ännu ej bestämt. Marknadsföringsgrupperna följer en successiv marknadsföringsstrategi som innebär att informationen samordnas mellan olika media till en helhet som träffar målgruppen. Allt arbete dokumenteras och lagras digitalt som film, foto eller text.

Riskanalys

Om hemsidan inte kommer upp i god tid före valet och håller hög klass kommer projektet att förlora trovärdighet. Den måste vara driftsäker och fri från buggar, fungera i alla lägen och uppdateras så gott som dagligen. Driftsäkerheten beror mycket på att ha bra hårdvara, vilket är dyrt. Vi måste snabbt försöka få in pengar i projektet. Skulle det vara problem med att ordna investeringskapital till en egen webserver blir vi tills vidare tvungna att anlita ett webhotell.

Antag att föreningen blir invald i kommunfullmäktige. Då är det ännu viktigt att hemsidan håller för trycket och att omröstningen kan ske utan problem, annars blir det fiasko direkt. Om vi inte har råd att samarbeta med Votia eller liknande företag för att sköta omröstningen, måste föreningen själv distribuera lösenord och administrera omröstningsservern, vilket blir ett betungande arbete.

De styrande politikerna i Vallentuna ser antagligen en risk att tappa väljare och är därför troligen skeptiska till demokratiexperimentet. Vi riskerar att kritiseras hårt eller alternativt att tigas ihjäl. Om vi får hård kritik innebär det samtidigt gratis marknadsföring, en rejäl demokratidebatt inför kommunalvalet vore det bästa för oss. Alternativet att de försöker ignorera oss är isåfall värre. Då måste vi lita enbart på den egna marknadsföringen.

En risk är att demokratiexperimentet blir invalt i fullmäktige och att de styrande politikerna ignorerar eller försöker smutskasta föreningen, med politikerförakt som följd. För att undvika detta måste vi vara tydliga med att demokratiexperimentet är, och måste vara, ett komplement till representativ demokrati. Det måste finnas politiker i nämnder och verkställande utskott som förbereder och följer upp de politiska besluten. Alla beslut kan inte heller fattas via omröstning, någon måste fatta de snabba, praktiska beslut som gör att verksamheten flyter.

Uthållighet

Målet är att få in demokratiexperimentet i kommunfullmäktige. Om vi når dit pågår experimentet i minst en mandatperiod. Uppbyggnadsperioden är mest kostsam. När vi har fått rutin på driften av hemsidan och omröstningarna sjunker omkostnaderna. Om demokratiexperimentet blir en succé, så kommer föreningen med all säkerhet överleva. Kanske blir den ett “demoex”, ett exempel på hur lokaldemokratin kan utvecklas?

Vi förväntar oss dock inga underverk. Det troliga är att vissa saker faller väl ut och andra inte. Om de första utvärderingarna visar på organisatoriska brister bör de åtgärdas, om inte annat genom att ändra föreningens stadgar. Demokratiexperimentet kommer nog fortsätta leva även när initiativtagarna har slutat verka, men det är viktigt att behålla den positiva demokratiska andan. Uthållighet är annars inget självändamål. Om det skulle visa sig att medlemmarna blir ett gäng opportunister som inte tar ansvar, om argumentationen urartar och allt färre deltar i omröstningarna, då finns det inget skäl att vara uthållig. Ett experiment som misslyckas behöver inte upprepas.

Tidsplan

Projektet som ansökan gäller pågår från 27 februari - 15 september 2002.

Finansiering

Demokratiexperimentet behöver 75 TSEK i startkapital i mars månad för att bl.a upprätta en Internetserver till hemsidan. Dessa pengar tror vi att vi kan få in genom medlemsavgifter, bidrag från studieförbund samt privat medfinansiering. Därefter behöver vi ytterligare 330 TSEK för att kunna samarbeta med e-demokratiföretaget Votia under perioden maj-september. Vi skulle behöva deras organisation och erfarenhet (av bl.a Kalix Rådslag) bakom projektet för att ge stadga åt marknadsföringen. Om demokratiexperimentet väljs in i kommunfullmäktige kommer medlemsintäkterna öka, men för att bli invald måste föreningens information nå ut, vilket kostar pengar. Ekonomiskt bidrag från kommunen är inte att räkna med. Vi måste förlita oss på medfinansiärer. Från Justitiedepartmentet söker vi maxbeloppet 150 TSEK. På något sätt måste vi ordna fram ytterligare 180 TSEK. Ännu har vi inte tagit ställning till om vi ska tillåta sponsring och reklam på hemsidan. Vi vill helst försöka undvika reklam, eftersom det kan skapa lojalitetskonflikter och leda till att demokratiexperimentets neutralitet ifrågasätts. Vi skulle därför med glädje motta ett större bidrag från Justitiedepartementet om det är möjligt. Vi kommer naturligtvis söka bidrag ur andra tänkbara fonder också. Och skulle någon privatperson vilja hjälpa till ekonomiskt så säger vi heller inte nej.

Kostnader

De stora kostnaderna är betalning till Votia (300 TSEK under marknadsföringsperioden) och uppbyggandet av en Internetserver med databas (70 TSEK). Resterande går till informationsmaterial och andra mindre poster i marknadsföringskampanjen.